Mot ljuset.

image176

Solen tittar fram ibland. Idag är nog första dagen den faktiskt värmer också.
Såg på fotboll igår, planerade inför midsommar.
Blir nog riktigt mysigt.
Stuga vid vattnet, badtunna, kubb, jordgubbar och trevligt sällskap.
Det ska ju tom bli fint väder så det kan ju inte misslyckas.

Det kryper i kroppen.
Vill flytta nu, komma bort bort och bara släppa allt.
Känner nog att jag inte är så stark som jag hela tiden inbillat mig att jag är.
Snarare duktig på att förtrycka känslor.

Och inte blir ryggsäcken lättare av att man alldeles för lätt tar åt sig andras bekymmer.
Som en svamp.
Jag är alldeles för känslosam.
Men det är kanske dags att vrida ur, torka och börja om.
Men hur gör man?

Jag skulle behöva komma bort på riktigt.
Tömma hjärnan.
image178                                                                                                                           
Det är kanske dags att planera inför en långresa.
Skolan är ju snart slut.




En spricka har bildats under mina fötter.
Den är tunn, syns nästan inte.
Växer, förgrenar sig.
Ökar i djup och bredd.
Allt brister.
Det är mörkt. Kallt. Tyst.
Låter lugnet sprida sig genom kroppen.
Trycket i bröstet ökar.
Andas ut och ser bubblorna möta ljuset.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback