På jakt.


Fortfarande inte ett spår av min cykel.
Gick en snabb vända på framsidan av tågstationen igår, blev matt på en sekund.
Sjuuuuuukt mkt cyklar.
Har börjat överge teorin om att den ev är flyttad mer och mer.

Anledningar:
1. Ingen skylt finns uppsatt på det ställe där cykeln stod. (Det fanns det däremot på framdisan)
2. Det känns tröstlöst att leta mer.

Man får ju huvudvärk av bara tanken att gå där i myllret och försöka fokusera blicken på var och en av alla cyklar.



Såg på
idol igår, alltid lika roligt med människor som inte inser sina egna begränsningar.
Lite trist bara att dom visar så mkt av de som bara går dit för att spexa, totalt ointressant!
Det enda av underhållningsvärde är ju faktiskt dom som verkligen kan sjunga, och de som är så sjukt dåliga att man får magknip, men själva tror på allvar att dom kan hålla en ren ton. Och sen blir förbannade!
Hahahaha... Galet roligt.
Läste en krönika där man just tog upp fenomenet idol.
Hur vi svenskar beskrivs som tillbakadragna och starkt påverkade av jantelagen, men när det kommer till idol så verkar detta som bortblåst.
Alla tycker att dom är bäst och har noll självinsikt.

Ja.
Det är synd om alla som inte är lika bra som jag ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback