.: Livet som mest :.

     
Imorgon är det alla hjärtans dag, och det som alla andra "högtider" får mig att fundera över det där med presenter.
Jag kan hålla med kören som menar att dessa dagar nuförtinden böra handlar om presenter, om att ge och om att få.
Att grundtanken i det hela på  något vis blir bortglömt i konsumtionshetsen.
Men i samma veva älskar jag ju att ge bort presenter, även fast jag är rätt glömsk och även ibland handlingsförlamad när det kommer till kritan.
Men dessa dagar påminner mig om de människor jag tycker om och vill skämma bort lite extra.
Men om man väljer att inte ge bort en present då, om man inte vill vara delaktig i presenthetsen.
Är man glömsk eller obrydd då? Bryr man sig mer om sina värderingar än om den glädje man skulle ha spritt med en liten present?
För man behöver ju inte lägga ner hundratals kronor utan det är faktiskt så att det är tanken som räknas.
Ett handskrivet brev, en kaka, extra ompyssling i soffan med fotmassage och tända ljus....

Så här sitter jag och funderar på hur jag skulle kunna förgylla morgondagen för mina älskade och samtidigt ramlar tankarna vidare till kommande födelsedagar och konfirmationsbestyr.
För även om det jag skrev tidigare (tanken som räknas och jaddi jaddi jaddi) så är det ändå extra roligt att ge bort något som man vet kommer uppskattas, något som mottagaren alltid velat ha utan att egentligen vetat om det.

Och det är just det som i slutändan gör en handlingsförlamad.



Vad gör ni för speciellt på alla hjärtans dag?