.: Livet som mest :.

Den senaste veckan har varit jäkligt besvärligt rent ut sagt.
Har halft om halft har magkatarr och mått pytonilla.
Kräkreflexerna har varit stadigt återkommande och jag har haft assvårt att sova.

Blev riktigt stressad när jag imorse satt innan skrivningen inför slutprovet för vaxning, och kände att det var inte långt ifrån att jag la en pizza på salongsgolvet.
Men jag avvärjde ännu en salongskatastrof och klarade av både skrivningen, att bli vaxad och att vaxa.
Så nu har man avklarat ännu ett prov!!

På Tisdag blir det slutprov i fotvård.
skitenkelt.

Har bestämt mig för att inte göra epileringsdelen på skolan.
Frågade vice rektorn på skolan förra veckan om det var möjligt och att ändå få ett diplom, får se på tisdag då hon och rektorn kommer hem från N.Y.
Men oavsett, jag gör det inte. Jag gör det bara inte!!
Kämpar nog med mig själv för att palla allt annat runt omkring nu innan man vet vad man entligen lider av och innan man vet hur medicinen fungerar.
Fan heller att jag sätter mig och gör det som fick mig att krampa igen.
No way.
Psyket pallar inte hur mkt som helst.
Har just lärt mig koppla bort rädslan för att åka tunnelbana, för det är min värsta mardröm, att få ett anfall bland en massa okända människor.
Och tunnelbanan är väl det ställe där flest människor samlas på väldigt lite utrymme.
Så nej.

Man måste ta hand om sig själv.

Vad hände egentligen?
Fattar inget men förstår fullt ut iaf.

Även jag måste ju kompromissa någongång.
Nu är det min tur.


Ännu mer planering i sikte...
Spännande!

"Bara man bestämmer sig brukar det mesta lösa sig på vägen"

Ikväll är det tvättkväll.
Något jag gör varje vecka. Tvättar alltså.
Inte för att jag egentligen har så mkt tvätt, (det brukar inte bli det när man tvättar ofta) men jag tycker som om det.

Om förutsättningarna är rätt vill säga.

Tvätt stugan är superviktig.
Det finns många som föredrar att ha tvättmaskinen inne i lägenheten, och visst, jag ser fördelar med det också.
Slippa släpa tvätten fram och tillbaka, upp och ner för trappor, dela utrymmen, torktumlarludd och svära över grnnar som snor ens tvättider.
Men jag pallar inte med att ha tvätt hängande överallt i lägenheten hela tiden.

För det är ju så det blir.
Tvättar man sällan finns det knappt nån plats att hänga upp alla kläder på, för att inte tala om sängkläder och dyl.
All ledig yta går åt till att torka kläder, och det tar typ en vecka för det att bli torrt för det hänger praktiskt taget på varandra.
Alt 2 är ju att man tvättar ofta.
Men lik förbannat blir ju konsekvensen att kläder hänger överallt, hela tiden.

Väldigt NON Fegn Shui.

Jag har ett väldigt stort krav på när jag nån gång i framtiden kommer att skaffa hus.
Det ska finnas en separat tvättstuga med direktutgång (eller möjlighet att göra en utgång) till trädgården.
Där ska det finnas en klädställning där jag ska stå soliga dagar och hänga tvätt som i värsta såpareklamen.

Men än så länge får jag leva med det som ges.
Så so long.

Nu ska jag ner och sniffa sköljmedel.

Inte för att jag har ett behov av att behöva uttrycka mig på det här sättet just nu.
Men ibland så.

Dom gjorde det till slut!!

Elmätaren är bytt.
Grattis Fortum.

Blev en hemmadag idag.
Känner mig inte helt frisk och behöver verkligen vila upp mig.

Det ser ut att bli en rörig höst och det händer alldeles för mkt saker runt omkring mig just nu.

År 2007 har rätt ut sagt varit fördjävligt.
Jag längtar efter vinterns resa mot 2008, jag vill verkligen att 2007 ska vara över nu.
På en gång.
Med allt som har med skolan att göra, boende, jobb och relationer, körkort som inte kan bli av och  knaprandet av nya mediciner som hänger i luften så har jag det inte alldeles lätt just nu.
Även fast allt har löst sig eftersom och alltid till det bästa så önskar jag att det inte fanns så mkt som behövdes lösas ett tag framöver.

Fy tusan så skönt att bara få flyta med och ha det bra ett år.

Nu gjorde jag nått dumt.

Tjejmilen 2008.

Får se om det räcker som motivation.
Ikväll: Köpa träningskort.

När man har en stor träningsanläggning 500m från dörren finns det inga ursäkter.

Fan.

Som tur var hann jag till jobbet imorse innan regnet började ösa ner.

Även fast sommaren mest hela tiden varit fylld av detta väderfenomen så har jag ännu inte inhandlat ett paraply.
Dags nu kanske?

Kom influgen som en orkan på jobbet, med andan i halsen och nya tillbehör till skrivbordet.
Äntligen står en härlig grönsak(blomma) på mitt bord, efter att den förra dog för ett år sedan.
Nyttigt knäckebröd och grönt te för mer hälsosamt dygnetrunt fikande.

Men ändå sitter jag här med en kopp kaffe.
Och Hanna som redan tror att jag går på speed idag.

...

Gårdagen var allmänt kass.
En personlig katastrof för att få överdriva lite.

Trött som man är efter förra veckans påfrestningarkröpman ur sängen alldeles för sent, vilket betydde en timmes försening till jobbet, vilket i sig itne var någon större fara, det hinner jag ta igen till veckan.
Men när man kommer fram till tågstationen så är min älskade cykel borta.
Puts Väck.

Fan.

Den kan ha blivit stulen, den kan även ha blivit flyttad.
Men hur i helsikke har dom tänkt att jag ska kunna hitta igen min cykel bland Uppsalas tuuuuusentals cyklar som är parkerade runt om tågstationen, dom finns ju överallt, jag vet inte ens vart jag ska börja leta.
För det finns ju en chans att den inte är snodd.
Jag menar, vem vill sno en röd tantcykel med en massa klistermärken av fjärilar och rosor?
Den är ju ganska lättigenkänd...

Så det var bara att börja promenera. Försenad som man redan är.
Första dagen på evigheter jag använder ett par skor med klack.
Jackpot.

Så för att lägga till listan av katastrofer (av mindre sort) :

* Mitt passerkort hade gått ut, vilket betyder en omväg genom vakten för att ens kunna ta mig in till kontoret.

* Arbetsuppgifter som en viss kollega tagit sig är fortfarande orörda när man återkommer till jobbet, tack för den stresspucken!

* Jag kommer måsta göra om teorin pga av att vägverket vägrar ge uppskov, trots att det förekommer speciella    orsaker. Fanfanfan, kanske ev halken också, beroende på hur länge observationstiden är.
Och beroende på resultatet av alla dessa tester så kan jag ev inte ens få  ta mitt jävla körkort på upp till 2år, eller mer. Till viss del få¨r jag väl skylla mig själv över att jag varit så seg. Till viss del alltså...

*  Ännu en gång lyckades jag välta ur alla skruvar, spikar m.m. ur verktygslådan. 
   Som om det inte var nog rörigt under sängen.

Som tur är har jag hösten/vintern att se fram emot och allt vad den har att erbjuda.
Jag får leva på det.