Back in the old days.
Tillbaka några år, till Umeå när vi alla var samlade på samma ställe.
Fy va roligt vi hade.
Gud vad jag saknar det.
Typiskt.
Solen sken in genom persiennerna och jonas väckte mig genom att krypa in under täcker innan han skulle gå.
Så jag gick upp betydligt tidigare än vad jag gjort på länge, började dagen med en dusch och hade sjukt mycket ork!
Började städa lägenheten och blev nästan sur över att jag skulle behöva gå till jobbet.
För idag skulle ha varit en sån där dag då man skulle fått så mycket gjort! När man känner att det är kul att städa och pyssla och få undan saker som legat i veckor.
Men nej.
Det var bara att avbryta och hålla tummarna att energin räcker tills ikväll istället.
Typiskt.
Vattenrädslan förstärks.
En av anledningarna till att jag föredrar att bada i badkar eller i pool.
Fotboll, festival och friska fläktar.
I fredags drog vi till Falun på Rix FM festival, ett rätt värdelöst event egentligen.
Husbandet körde på i nästan 50 minuter av dom 2 timmarna artisterna fick spela, så det var ju rätt surt - hur bra dom än var.
Efteråt så åkte vi ner på stan för att möta upp jonas kollegor som druckit öl sen gryningen kändes det som...
En alkoholfri öl och att få komma ut och se ilte människor känns inte som igår direkt :)
På lördagen åkte vi runt och besökte lite outlets, på Lager 157 storhandlade jag baskläder för ynka 430kr.
4st t-shirts, 4st linnen, 2st långärmade t-shirts och en kofta! Allt i en somrig grå/vit skala...haha.
Väldigt användbart om inte annat. Hade ett stort behov av tröjor som inte glepar vid magen.
Sen blev det lite fotboll i sommarvädret, Brage mot Ersboda.
Fick ta på mig supporterrollen för Ersboda som glädjande nog vann med 3-1, inte för att den rollen var självvald utan mer påtvingad av alla som visste att jag var norrifrån, för då blev det helt plötsligt "mitt lag".
Jaja, jag vann iaf :)
Sen blev det lite fruktdrycker producerade i jonas föräldrars nya juicepress (eller vad det nu heter).
Kan väl inte säga att blandningen av frukter var den mest lyckade men jag drack glatt iaf...
Sen surade vi framför melodifestivalen. Att vi ens försöker?
Men i söndags orkade jag inte vara nå social alls istället så då blev det några timmar med att baka muffins och städa lite istället.
Vi hämtade även en takfläkt som vi beställt (bilder kommer) och (jonas)monterade ihop den.
Så inatt sov ni under ett lugnt surrande vilket var både fridfullt och svalkande, blir perfekt till sommaren!
På tå!
Dansade balett i sömnen inatt.
Vaknade av att jag låg på mage och sparkade mina högra tår i golvet och krampade i vänster lår.
Benet var helt spänt! Fick koncentrera mig så in i norden för att få det att slappna av...hahaha...
Kan ju säga att jag har träningsvärk i framsida lår idag...
Den dagen.
Det blir en pojke!
En till synes frisk och vilt sprattlande pojk ligger i min mage, tror ni tårarna rann eller?
Med ena handen på magen.
Sov med ena handen på magen hela natten, drömde om hur jag kände sparkar och hur bebisen rörde sig där inne.
Idag ska vi dit.
Så jag antar att natten var en slags förberedelse, eller att jag på något sätt ville få en föraning om att allt verkligen står rätt till där inne.
För visst har jag inbillat mig att jag har känt rörelser, men lika snabbt som man tror att man känt något avfärdar jag det som en inbillning.
Jag vill inte lura mig själv, utan förbereda mig på det värsta för att jag inte ska bli så ledsen om något hänt.
Som att det verkligen skulle fungera.
Så man håller på.
Inte trodde jag att det skulle innebära så mkt oro att vara med barn.
Först var det 12 veckors gränsen. Efter det skulle man kunna slappna av.
Men sen kommer den lugna perioden, illamående och allmänna symptom försvinner och man börjar undra om man inbillat sig allt?
Om det hela inte bara är en hallunication.
För man vet ju inte förränns man fått det bekräftat på ultraljudet.
Och efter idag då?
Vad ska jag oroa mig för då?
Jag får nog helt enkelt skärpa mig.
Jag väntar ju faktiskt barn, inte missfall.
Vem är du?
På den här sidan kan du få din blogg analyserad!!
Jag är tydligen Vårdaren (SF)
"Vårdaren (the relater) föredrar att förlita sig på sina sinnen, det man kan se, höra och ta på. När de ska fatta beslut om något föredrar de att göra det med personlig värme och hur beslutet påverkar människor. Hur viktig frågan är för dem själva eller andra de bryr sig om är oftast det första de tänker på, medan den rent logiska analysen kommer först i andra hand.
De är mycket mer intresserade av fakta om människor än om fakta om saker och brukar därför ha ett smidigt socialt liv. De brukar trivas bäst i arbeten där deras omtanke om andra personer kommer till sin rätt - gärna arbete med barn och äldre, socialt arbete, försäljning (om varorna är konkreta) och serviceyrken.
Det som framförallt driver Vårdare är bra relationer med andra människor. Det kan vara både känslan av närhet med andra människor i nuet (att få hjälpa till eller bli hjälpt) eller upplevelsen av trygga och stabila långsiktiga relationer (familjen, vänkretsen, medlemskap i sammanslutningar etc ). De framstår ofta som sociala och personliga på gott och ont. Vill du få en Vårdares uppmärksamhet - pröva "hmm... skulle du kunna hjälpa mig med... eller hur mår du?".
Man kan ofta känna igen Vårdare på att de ofta använder ord som beskriver människor, känslor och deras uppfattning om dem."
Eller så analyserar den vad man vill bli bättre på....hm...
Jag kan inte annat än att hålla med.
Gnarls Barkley - Run
Ännu mer glädje, kläderna är ju störtsköna!
Det var mer drag förra tisdagen...
"- Det var mer drag förra veckan när jag släppte ut kvigorna. De var helt vilda och drog ner staket, säger Magnus Olsson."
Foto: Mattias Nääs (Dalarnas Tidningar)
Man kan ju inte annat än att bli lycklig av den här bilden!
Om det börjar regna snart...
Inköp över det vanliga.
En massa ny litteratur har anlänt, har även fått en bok (som jag inte hittade någon länk till) av supersnälla morbror Göran.
En om träning under och efter graviditeten, om mat och hälsa och allt möjligt faktiskt. Blev riktigt överraskad och glad!
Lite omtanke gör så mycket!
Fick även hem en försändelse från H&M igår, mina första mamma(highwater)byxor (hahaha), nu när det börjar bli lite trång i dom vanliga.
Och jag vägrar köpa vanliga byxor i en för stor storlek som jag ändå aldrig kommer ha sen när jag blivit av med extrakilona igen.
Det blev en kjol(svart) i skön trikå också som inte sitter åt en massa.
Slängde iväg en beställning till LaRedoute också, dom hade rea så det var väl bara att passa på...
Inte roligt att lägga ut en massa pengar på kläder man av tvång måste införskaffa.
Utbudet är ju inte det största direkt.
Dagens.
" Du känner dig uppmuntrad av din hälsa, och du har också en positiv inställning till ditt jobb nu".
Hahahahahahahhahahahahahahahahhahahahahahhahahahahha....
Inte en sån dag.
Känner mig trött och sliten och faktiskt lite febrig.
Den är en sån där dag jag helst hade velat spendera i soffan.
Trist väder är det också som grädde på moset.
Nervös börjar jag bli också.
Vi ska på vårat första ultraljud nästa tisdag
Lika mycket som jag är exalterad är jag livrädd.
Tänk om nått är fel/har gått fel?
Tänk om den lilla inte är frisk eller inte lever längre?
Jag vet att det är onödigt att tänka sådana tankar men det är nästan omöjligt att inte göra det.
Man känner efter hur man mår hela tiden, hur det känns i magen hela tiden.
Undrar om allt går som det ska.
För oavsett om allt det här galna faktiskt pågår i min kropp har jag ju noll kontroll!
Väldigt väldigt obehagligt.
Men samtidigt sjukt underbart.
Man blir ju knäpp för mindre.
Iiiih!
Jag längtar!
Med katt.
Saba den lilla slampan har varit ute och friat i vanlig ordning.
Så nu när föräldrarna byter till ett större hus så tar vi återigen över ansvaret för hyndan under någon månad.
Så hon kan få sina bebisar i lugn och ro så hon slipper flyttkaoset med allt vad det innebär.
Så ledsen gumman, sommaren kommer tillbringas i en lägenhet detta år.
*myyyyyyyyys!!*
En början till avslut.
Helgen har varit en bergochdalbana. Upp och ner.
Begravning.
Fruktansvärt mycker sol och sommar!
Predikan och psalmer.
Släkt och fika, fika, fika.
Ihopplock av ägodelar
Konfirmation och tårta
Men trots att helgen började med tårar så har det avrit en bra helg.
Vi har fått ett litet avslut, eller en början till ett avslut iaf.
Allt har gått så fort så jag har inte riktigt förstått allt om jag ska vara ärlig, men även den polletten kommer väl att trilla ner.
Livet just nu.
Långt ifrån sommaren som räcker ut sin tunga bakom min rygg, där ljuset strilar in från fönstrena.
Men inte på mig, nej, de sitter jag alldeles för långt ifrån.
Jag får nöja mig med att titta in i en smutsvit vävtapet med dementa, sällskapssjuka tanter från karlshamn skrikandes i örat.
Marknadsshopping
Solen behagade att titta fram under de timmar vi var där så det blev riktigt mysigt!
Jonas köpte en dalahäst
En gammal skomakarsko
En pall med gjutjärnsunderrede
Nya kökshandukar och en hängare till dessa
Och ifall om att....
ett barnen i bullerbyn förkläde i barnstorlek!
Allt utom handdukarna och förklädet hittade vi på marknaden, dom köpte jag på Åhlens.
Det blev några munkar också, som alltid när jag är på marknad... En till mig och en till bebis ;)
Kaklet.
Kaklet är uppe nu, så kvar är bara att måla väggen där fläkten ska sitta, sätta upp den och fästa lite lister där det saknas.
Ett jobb som inte kommer slutföras förräns nästnästa helg, då vi planerat in mer renovering.
För det är tydligen så man måste göra nu för tiden för att få saker gjorda, skriva in dom i kalendern.
Men då ska väl det vara klart iaf.
Sänkt toleransnivå
Då tackar jag för mig och lägger på.
Undrar om det beror på hormonerna....?
:)
Jag vet att jag lovade...
Men jag har kaklat och städat och shoppat och klistrat och gått på marknad.
Så det har inte funnits tid.
Snart kanske.