.: Livet som mest :.

Som gravid är man inte längre en människa som tycker om mat.
Man är bara gravid.

Man kan inte längre prata om mat utan att få välmenande flin tillbaka och en knuff i sidan med en "rolig" kommentar.
Hallå?
Jag åt mat och uppskattade den även innan jag fick lov att dela näringsinnehållet med en inneboende.

Och dum är man.
Subway har till mitt nöje öppnat här bredvid och då ingen här tydligen ätit dät tidigare så bistod jag med min visdom.
Och sen dess har jag vaaaaaarje dag fått höra:
"hö hö hö, har du varit på subway idag sandra?"
En liten broschyr ligger på fikabordet och:
"hö hö hö, är det du som varit på subway sandra?"

Jag har inte varit på subway!
Kan inte den skydlige träda fram så jag slipper dessa påhopp?


Det var det lunchnöjet, nu får jag nöja mig med att åka dit i skymningen.

Dum vana att uppdatera bloggen under arbetstid, har ju aldrig kameran med mig så jag kan dela med mig av bilderna samtidigt!

I Fredags packade vi bussen och åkte mot sommarstugan.

Jonas, skitig som aldrig förr, lämnade ett spår av kläder nedför trappan mot bryggan och delade med sig av hela sin nakenhet till min (och grannarnas) glädje.
Inget är väl mysigare än att få tvätta av sig i sjön!
Det blev grillade hamburgare, ett lamt försök till att meta och sen bäddade vi ner oss på två madrasser på bryggan i solnedgången och försökte läsa lite. Hur mysigt som helst!!

(Bilduppdat senare)

Jonas åkte till jobbet i gryningen (tror han gick upp 04!!!!) och lämnade mig till till att vakna upp i lugn och ro till fågelkvitter.

Vilket inte var långvarigt.

Nöjd med lugnet hade jag lagt mig till ro på bryggan innan en invasion av släktingar (med odresserad hund) skrikandes intog bryggan.

Lätt irriterad då dom visste att vi skulle vara där under helgen och sedan spelade förvånade "Nämen är ni här?".

(Vi hade tom dubbelkollat med dom så att dom inte skulle vara där)
På mindre än fem minuter hade hunden hoppat i vattnet, skakat av allt vatten på mig, och sedan rullat av resterande vattenmängd på mig och min nu nerdräknta madrass och tidning. Och efter detta sprungit iväg med mina flipflops.

Inget ont mot hunden, honom tyckte jag mest synd om. De människor som verkligen borde ha tagit valpkursen verkar tydligen strunta i det.
Att skrika från alla håll och kanter och hysteriskt springa runt och ge dubbla order fungerar inte.
Jag höll på tappa hakan när "husse" säger att han har saken under kontroll (när hunden nästan trampat sönder flickorna i vattnet och sedan vill ha honom kopplad) när han sitter på andra sidan gården och fiskar...
Stackars hund.
Att man inte inser att nått är galet när ens hund inte tar order från en, men lyssnar duktigt när en främling viskar fram "ligg" när han sitter bredvid denne...

Phu.
Som tur var kom Jenny och Anders som utlovat och jag kunde pusta ut från kaoset en stund.
Så när alla inkräktare lämnat området kunde vi äntligen koppla av som det var tänkt med lite öl, grillat och lugnet.

Så när vi på Söndagen åkte hem kändes det som helgen varat en evighet.
Tänk att avvarandet av rinnande vatten och en riktig toalett kan få en helg att kännas så lång och avkopplande...

En solvarm morgonbild, dagsfärsk.
Naveln är så gott som jämn med magen, ingen grop där inte...haha..